Äta insekter

Jag vet inte vad detta blogginlägg egentligen har att göra med begreppet renässansmänniska. Det kanske mer handlar om en nyfikenhet och en öppenhet för nya intryck och impulser. Hursomhelst kommer jag ihåg att jag såg ett reseprogram på TV för ett antal år sedan där Dogge i Latin Kings åt friterade insekter i något land i Asien. Jag minns att jag tänkte att det verkade spännande och att det var synd att jag var vegan så att jag inte kunde testa. Nu när jag slutat med min strikta vegandiet öppnar sig nya möjligheter.

Jag såg nyss dokumentären Äta myror? på SVTplay (kan ses till 17/2 2017). Den följer några gourmetkockar i jakten på smakliga insekter. Det jag tycker är spännande med dokumentären är inte bara fokuset på alternativa proteinkällor i en värld med allt större befolkning. Huvudpersonerna i dokumentären tycker inte bara att människor ska ha tillgång till mat, utan också till god och delikat mat i ett sammanhang av glädje, gemyt och gemenskap.

I dokumentären lyfts olika perspektiv fram. Handlar det om att låta de multinationella livsmedelsjättarna massproducera billig mat från råvaror vi i Väst inte använt oss av eller handlar det om att upptäcka njutningsfulla matögonblick med larver, myror och gräshoppor? Dokumentären försöker sig inte på att sia om framtiden men vi får se människor äta många olika slags krälande smådjur och överraskas av smaksensationer.

Eget skryt luktar gott

Mitt bloggskrivande har varit lågt på alla fronter denna termin. För att inspirera mig till att skriva ett par texter om Marx och de Beauvoir peppar jag mig själv med att läsa utlåtandet från min lärare av texten jag skrev om Upplysningen som den europeiske vite mannens projekt under 1700-talet. Att jag därtill underminerar Jantes inflytande över mina handlingar blir en bonus. Håll till godo:

Viken text Joachim! En ren fröjd att ta del av. Din inledande bakgrundsteckning fångar elegant upp Upplysningens reaktion resp. konstruktiva begrepp, såsom jämlikhet, naturliga fri- och rättigheter via det likaså universellt förstådda mänskliga förnuftet. Det senare genom en föredömlig belysning av aktuella tänkares skilda behandling av de begrepp kring vilka det kritiskt hållna resonemanget sedan utvecklas. En text som från A till Ö är strikt hållen kring den huvudfråga som avses. Snyggt!

Din övergång till Wollstonecraft och de Gouges är därmed väsentligen förberedd och din tes om Upplysningen som den vite europeiske mannens blir smärtsamt tydlig. Med argument väl förankrade i källmaterial – med god hantering av citat! – visar du på de kvinnliga tänkarnas, liksom L’Overtures förankring i samma upplysningsideal, vilket gör deras kritik av teoretisk tolkning och praktiska tillämpning desto tydligare. Att du därtill kopplar de sekelgamla argumenten till modern forskning – Wilkinsons och Picketts Jämlikhetsanden – liksom till dagsaktuell diskussion om migration och islamism, gör din text till en av detta momentets höjdare!

Betyg: (med beröm) VG